Om hur man håller sina demoner på avstånd....

I perioder, när ångest-spöken och depp-gastar slåss om herraväldet i min överhettade hjärna, är det svårt att finna ro att fokusera på vad som är viktigt och se ljusprickarna i kompakt mörker...Det är en motsägelse, men de FINNS där, pyttesmå strålar av fiberoptik, nålstick av värmande ljus...!
Och så har jag funnit en ny hobby, något som funkar som terapi-attv tillverka små, små saker av Fimolera...väldigt av-stressande och väldigt lite rock n´roll!
Min andra stora kärlek i avkopplingssammanhang är ju min stora trädgård. Men hon är en krävande, nyckfull och ibland, utmattande älskarinna!
Igår upptäckte jag något nytt i min köksträdgård...
I våras köpte jag som vanligt mängder av fröpåsar och bland dem fanns en med stora Gula rädisor som verkade spännande.
De såddes, växte snabbt, var goda i två dagar och blev sen svullna och träiga!
Men de fick stå kvar, blomma och gå i frö. Och så läste jag i en trädgårdsblogg att man i bl.a Asien endast äter de gröna fröskidorna som senare bildas.
Lät ju absolut livsfarligt och ganska skeptisk beslöt jag mig därför att prova.
Igår hade de små gröna skidorna blivit ät-mogna, och de smakar fantastiskt!!
Skarpa i smaken som rädisa, men samtidigt lite söta som sockerärter och krispiga!
En ny favorit-och jag har redan innan hunnit skörda en omgång frön från dessa rara plantor, så alla i vänkretsen som blir sugna på denna delikatess, får höra av sig, så delar jag med mig..

Vi sådde egna tomater i våras, men se har än så länge bara hårda, gröna kart, som jag tvivlar på, kommer hinna mogna. Men inlagda gröna tomater är godis, och stekta gröna, en klassiker-vem minns inte filmen, efter Fannie Flaggs underbara bok?!

På tal om denna författare, i måndags blev jag så äntligen klar med mina litteraturlistor för mina bokcirklar i höst. (Har hela två titlar med av henne i två olika cirklar)
Tror jag fick ihop ett ganska bra urval-ett spektra i de olika genrerna som borde passa de flesta, blir intressant att se vad deltagarna tycker.
Vi räknar med att stanna ännu en månad på landet, i väntan på fungerade vaccin-så det kommer nog fler rapporter både från trädgården och mitt inre landskap...