Avsändare; Fru Padda på Paddeborg...eller "Hur man klarar vintern.."

Den vanliga , vårtiga Paddan sover sin vintersömn mellan oktober och april här i Skåne. Jag skulle gärna göra detsamma. I en höstdoftande lövhög skulle jag gräva mig in och sova den oskyldiges drömlösa sömn fram tills den yrvakna, skira , ljugröna vårens återkomst..
Fast då skulle jag ju missa Julen, och det går ju inte för en Jul-fantast som jag.
En av de saker (det finns 24 768 till!) som gjorde att jag skiljde mig från min dotters engelske far, var hans familjs märkliga syn på julen.
För mig är julen INTE att supa skallen i bitar på julafton, att tomten är så full att han tror att han kramar sin fru när det i själva verket är den guldiga plastgranen som står ovanpå teven (!)!
Och det är bara början...sen skall man sitta på Puben och supa lite till (julafton)och tungkyssas med fullkomliga främlingar (vilket ens pojkvän inte bara tycker är helt ok-utan faktiskt hejar på!!)bara för att det är JUL!

Detta var bara en parentes, bloggen skall inte handla om julen!
Men det där med övervintring. Min mor (julhataren!) har fattat poängen-hon drar varje vinter i minst tre månader till varmare breddgrader-i år blir det Turkiet.
Det skulle passa mig ypperligt att ha ett liv som medgav att man drog sin färde den 2a januari och sen återvände med svalorna den 2 april!!
Hösten däremot, älskar jag ju!
Bara att den går i den gul-röda färgskalan...höstfärger ger ju livet mening-det är en årstid i techni-color, inget mesigt småblommigt (jag älskar sommaren, men nu när den övergivit oss har jag inga som helst skrupler att vara den otrogen ett tag!)inget dovt grått eller smutsbrunt. Skåne är mer än tre månader vinter och nio månader uselt spark-före. Det är skir vår, blomstrande sommar och underbart färggrann, doftande, explosiv Höst!
Vintern är däremot min nemesis-den förbannade, blåsiga, missundsamma och oempatiska.

Snart kan vi lämna hattstugan (eller Paddeborg!!)och flytta hem till stan.
Då skall jag (när vi alla är vaccinerade!)fylla mitt hem med ljus och blommor, som jag alltid gör den här årstiden. Jag skall samla vänner och familj kring viltgrytor och krämiga risottos och njuta av varje minut.(Ett glas rött skall vara bra för hjärtat, så det får ingå i spisningen..)
Det har varit en lång isolering, men jag är rik på fina vänner, som hjälpt mig igenom denna tuffa tid-i höst skall jag försöka visa hur tacksam jag är!!

Nu står maken och steker köttbullar, och sen stod han och bakade en cheesecake halva natten, som en överraskning. Så när vi ätit den kommer jag verkligen vara Fru Padda-tjock men väldigt lycklig!!!
Tack mina vänner-jag älskar er!
(Gäller självklart även min familj!!!!!)